Modell och bakrund

Nationella dialoger är en ny slags modell för genomförande av samhällsdialogen i samarbete mellan medborgare, sammanslutningar och myndigheter. I de nationella dialogerna diskuteras frågor och teman som är viktiga för människor och gemenskaper på ett sätt som stärker delaktigheten och ger en på människors erfarenheter baserad förståelse för olika utmaningar och möjligheter.

I nationella dialoger är det fråga om en serie dialoger som upprepas och till vilken så många olika människor och gemenskaper som möjligt bjuds in för att ordna dialoger. Syftet med diskussionerna är att genom deltagarnas erfarenheter skapa förståelse för olika samhälleliga fenomen, utmaningar och möjligheter.

Modellen för nationella dialoger är inte en politisk process och den eftersträvar inte enhällighet eller fattar beslut. Målet är att bygga upp en så bred förståelse som möjligt av människors erfarenheter och de aktuella ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningarna. Målet är att stärka delaktigheten, samhörigheten och det finländska samhällets förmåga att förändras genom social dialog.

Annat utnyttjande och skakning av modellen

Modellen med Nationella dialoger kan utnyttjas och tillämpas fritt. Modellen kan riktas till exempel lokalt eller branschvis eller utvidgas till en internationell diskussionsserie.

Ett exempel på en internationell diskussionsserie är Gränsland-dialoger som ordnas under 2026 förutom i Finland också i Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Om ni vill starta en Nationell dialog, kontakta oss.

 

Bakgrund och resurser för Nationella dialoger

Uppdrag

Minister Sirpa Paatero tillsatte en arbetsgrupp för att bereda nationella dialoger. Arbetsgruppens mandatperiod var den 15 januari 2022–31 maj 2022.

Arbetsgruppen fick som mål att skapa en modell för nationella dialoger utifrån tillvägagångssätten under undantagstiden. Målet med modellen för nationella dialoger är att skapa en ny modell för genomförande av samhällsdialogen i samarbete mellan medborgare, sammanslutningar och myndigheter. I de nationella dialogerna diskuteras frågor som är viktiga för människor och gemenskaper på ett sätt som stärker delaktigheten och ger en på människors erfarenheter baserad förståelse för olika utmaningar och möjligheter.

Konkret är det fråga om en serie dialogiska diskussioner som upprepas under en lämplig tidsperiod och till vilken så många olika människor och gemenskaper som möjligt bjuds in. Syftet med diskussionerna är att genom deltagarnas erfarenheter bygga upp förståelsen och en aktuell lägesbild av olika samhälleliga fenomen, utmaningar och möjligheter.

Den finländska modellen för nationella dialoger är ingen politisk process och den eftersträvar inte konsensus eller beslutsfattande som baserar sig på konsensus. Målet är att bygga upp en så bred förståelse som möjligt av människors erfarenheter och de aktuella utmaningarna. Målet är att genom en bredare social dialog stärka delaktigheten, samhörigheten och det finländska samhällets förmåga att förändras på grund av olika ekologiska, ekonomiska och sociala utmaningar.

Utöver att skapa och införa modellen hade arbetsgruppen till uppgift att planera hur modellen kan användas och utnyttjas både inom statsförvaltningen och på andra håll, såsom i regionerna, kommunerna, organisationerna och internationellt. Arbetsgruppen har också inlett arbetet med att samla nätverket av anordnare av nationella dialoger och skapa sådan praxis som uppmuntrar aktörerna att delta i dialoger och öka sin kompetens när det gäller att ordna dialoger.

På begäran av finansministeriet gjorde OECD (Organisation of Economic Co-operation and Development) en förtroendeutvärdering av Finland 2020–2021 (OECD Trust Review of Finland 2021) och en utvärdering av medborgarsamhällets verksamhetsmöjligheter (OECD Civic Space Scan on Finland 2021). I båda utvärderingarna rekommenderade OECD att Finland skapar och inför en modell för nationella dialoger utifrån dialoger under undantagstiden.

I arbetsgruppen har följande deltagit: verkställande direktör Laura Arikka från stiftelsen Erätauko, nätverkskoordinator Riitta Honkanen från Rovaniemi stad, verksamhetsledare Ulla Siimes från Förbundet för barnskydd, direktör Kai Alhanen och direktör Janne Kareinen från Dialogiakatemia, direktör Päivi Hirvola från Sitra, kommunikationschef Päivi Tammerfors från statsrådets kansli och finansråd Katju Holkeri och specialsakkunnig Ira Alanko från finansministeriet. Assistent Kristiina Heiskanen från finansministeriet har varit arbetsgruppens sekreterare.

Länkar:

Resurser för och finansiering av nationell dialog

När det gäller att ordna nationella dialoger behövs resurser för följande helheter:

  1. planering och ämnesvalsprocess
  2. kontakt med diskussionsanordnarna
  3. introduktion av diskussionsanordnarna/li>
  4. beredning av diskussionsmaterialet
  5. insamling av anteckningar om diskussioner
  6. utarbetande av ett gemensamt sammandrag av diskussionerna
  7. spridning av sammandrag
  8. möten och nätverk för de permanenta diskussionsanordnarna
  9. kommunikation i processens alla faser och översättning av material och sammandrag
  10. skapa och driva webbplatser
  11. utvärdering och utveckling av verkningarna

Principen för verksamheten är att de nationella dialogerna genuint är ett gemensamt och nationellt viktigt verktyg för det finländska samhället och att de nationella dialogerna inte kan samordnas enbart med hjälp av statsförvaltningen. Samordningen kräver det civila samhällets kunnande och ägande. Detta förutsätter icke-statlig finansiering för att stödja civilsamhällets delaktighet som en central aktör i de nationella dialogerna i den operativa kärngruppen. Målet är att resurserna för samordning av nationella dialoger i stor utsträckning kommer från statliga anslag och att det civila samhällets verksamhet i princip finansieras med tilläggsfinansiering från stiftelser.

När verksamheten planeras, diskussionsarrangörer kontaktas och sammandrag utarbetas är det viktigt att man kan utnyttja det civila samhällets och andra aktörers kompetens, nätverk och kontakter. På så sätt når de nationella dialogerna de sammanslutningar och människor som ofta inte får sin röst hörd i samhället. För det andra är det av avgörande betydelse att sammanfattningen av samtalen är legitim i alla aktörers och debattörers ögon. Detta uppnås inte nödvändigtvis om de som utarbetar sammandraget endast är tjänstemän och det uppstår en känsla av att sammandraget alltför starkt fokuserar på förvaltningens perspektiv.

Fördelningen av resurser och finansiering

Organisering och process för planering och val av tema: 4 dagsverken

  • 50% av statens resurser.
    Finansiering av det civila samhället 50%.
Kontakt med diskussionsarrangörerna och inbjudningsmaterial: 12 dagsverken
  • 50% av statens resurser.
    Finansiering av det civila samhället 50%.
Introduktion och sparrning av diskussionsarrangörer: 6 dagsverken
  • 50% av statens resurser.
  • Finansiering av det civila samhället 50%.
    Observera: De aktörer som är länkade till temat stöder också stärkandet av bakgrundsmaterialet.

Anmälan från diskussionsarrangörerna och insamling av sammandrag av diskussionerna: 6 dagsverken

  • Kan skötas av statsförvaltningen.
  • Observera: Teknisk insamling.

Utarbetande av ett gemensamt sammandrag av diskussionerna: 12 dagsverken

  • 50% av statens resurser.
  • Finansiering av det civila samhället 50%.
  • Observera: det ska finnas kompetens på forskarnivå.

Spridning av sammandraget: 2 dagsverken

  • Kan skötas av statsförvaltningen.
    Observera: Alla aktörer delar också.

Ordinarie diskussionsarrangörers möten och nätverk: 4 dagsverken

  • Kan skötas av statsförvaltningen.

Kommunikation i alla skeden av processen samt översättning av material och sammandrag: 126 dagsverken

  • Kan skötas av statsförvaltningen.
  • Observera: Samtliga aktörer kommunicerar, men samordningen av kommunikationen med statlig finansiering. Medierna kommuniceras inte av ministeriet.Kan skötas av statsförvaltningen.

Skapande och underhåll av webbplatser

  • Kan skötas av statsförvaltningen.
  • Observera: med hjälp av visuell profil o.d. säkerställs det att vi är gemensamt på ett trovärdigt sätt, även om resurserna endast gäller förvaltningen.

Utvärdering och utveckling av verkningsfullheten: 2 dagsverken

Observera: Bedömningen av effekterna finns nedan.